Alla biodlare tycker om växter, men de växter som står högst upp på listan är de som ger pollen och nektar åt bina. Man brukar säga att växter ger ett ”drag” av nektar eller pollen. Bina njuter av det drag som för tillfället pågår, och biodlaren suckar redan lyckligt vid tanken på det drag som kommer efter. Många har för vana att göra sig en dragkalender, en kronologisk sammanställning av växternas dragperioder under säsongen, från tidig vår till sen höst. Vilka växter handlar det då om? Vi ska titta på några av de viktigaste biväxterna.
Blommornas värde som nektar- och pollen leverantörer markeras med siffrorna 0 – 4 . Siffran 0 betecknar det lägsta värdet och siffran 4 det högsta värdet. När inget annat anges är uppgifterna hämtade från Bin och Biodling, Åke Hansson.
Hassel (Corylus avellana) Nektar: 0 Pollen: 3
Hassel är egentligen inte en växt som är beroende av binas hjälp, och den producerar heller inte någon nektar för att locka bina till besök. Pollenet, som är ett typiskt vindpollen, drar ändå till sig bin eftersom det är tillräckligt näringsrikt för att duga till yngeluppfödning. Hasseln börjar blomma i slutet av mars i de södra delarna av vårt land, och i slutet av april i de nordligaste lägena i södra Norrland. Vid gynnsam väderlek kan man se bina ivrigt återvända till kupan med de typiska gröngula pollenklumparna på benen.
Al (Alnus glutinosa) Nektar: 0 Pollen: 3
Inte heller alen producerar någon nektar, utan endast pollen. Det är inte många växter som står till buds när alen blommar i mars till april. Pollenet, som är relativt näringsrikt samlas därför in av bina när vädret tillåter.
Hästhov (Tussilago farfara) Nektar: 2 Pollen: 3
Tussilagons uppdykande i slutet av mars till början av april värmer alltid våra hjärtan. De gula blommorna drar till sig bin om bara vädret tillåter sådana utflykter. Tussilagon behöver hjälp av våra bin för att pollinering skall kunna ske. Vid denna tid på året saknas vanligen andra pollinatörer. Även om tussilago är en vacker blomma att ta in och sätta i vas, så gör de sig bäst ute i naturen där våra bin också kan njuta av dem.
Krusbär (Ribes grossularia) Nektar: 3 Pollen: 2
”Endast Sverige svenska krusbär har” är ett citat som uttrycker uppskattning för bl. a. krusbär. Bina kan bara hålla med. Krusbärsblommorna utsöndrar rikligt med nektar då de slår ut i slutet på april eller i början på maj. Vid denna tidpunkt kan man också räkna med att bisamhället tar ytterligare ett språng i sin vårutveckling. Trädgårdsodlaren kan med belåtenhet betrakta binas ansträngningar i hans krusbärbuskar, för han vet ju att nyttan är ömsesidig.
Vitsippa (Anemone nemorosa) Nektar: 0 Pollen: 2
En vitsippsbacke om våren! Då vet vi att vintern är besegrad för den här gången, och att en underbar tid står för dörren. Vitsippan blommar i slutet av april till mitten av maj. Vid denna tid har träden vanligen inte några löv, och de vita blommorna kan då i stora mängder oinskränkt njuta av solens sken. Någon nektar ger inte vitsipporna, men det gröngula pollenet kan locka bina fast det till någon liten del faktiskt är giftigt.
Sälg (Salix caprea) Nektar: 3 Pollen: 4
När skogen i övrigt står brungrå i andra halvan av april spricker sälgens blommor ut som ett förtröstansfullt budskap om en lyckligare tid. Bina skyndar ut för att samla in det värdefulla pollenet, som bara utsöndras av hanliga sälgar. Varje sälg är nämligen antingen en hona eller hane. Många markägare tycker att sälgen är en skräpväxt, men för bisamhällets vårutveckling kan förekomsten av sälgar inte skattas högt nog. Man kan till och med plantera sälgar, bara för att ge bina en bra start på säsongen.
Lönn (Acer platanoides) Nektar: 4 Pollen: 2
Den som vilat sig en liten stund under en lönn i början av maj har säkert lagt märke till det fantastiska brummandet i lönnens krona. Om temperaturen tillåter besöker nämligen bina mycket gärna lönnens oansenliga blommor, som lämnar en både riklig och mycket sockerhaltig nektar. Bladen har då ännu inte hunnit utvecklas utan kommer senare. Även humlor är tydligt förtjusta i lönnens nektar, och deltar mer än gärna i det ibland nästan högljudda brummandet.
Blåbär (Vaccinium myrtillus) Nektar: 2 Pollen: 1
Om man företar en skogsvandring andra veckan i maj kan man, om det första riktiga varmvädret har kommit, se miljontals blåbärsblommor. De är så många att bina i trakten kan få en riktig kick av dem. Nyttan är ömsesidig, blåbären blir både fler och större efter binas besök. Och skogarna blir verkligen fulla med härliga bär. Nektaren från blåbärsblommor äter bina upp själva, men alla de härliga bären kan vi göra läcker sylt av. Eller varför inte äta dem som de är?
Maskros (Taraxacum vulgare) Nektar: 3 Pollen: 4
Maskrosen är en växt som många trädgårdsodlare inte tycker om. Genom sin massförekomst, den lätthet varmed den sprider sig, och sin goda pollen- och nektarproduktion är den ändå en av binas absoluta favoritväxter. Även biodlarna ser med stor fördragsamhet på maskrosen och lider när de med gräsklipparen tvingas skada de blomförsedda stänglarna. Mycket snart har dock en ny blomma sett dagens ljus. Maskrosen blommar i maj och juni med en efterblomning på sensommaren. Maskrosen har ett orangegult pollen och är en av de första växterna på säsongen som kan lämna ett överskott av honung till biodlaren.
Fruktträd, Nektar: 4 Pollen: 4
En blommande fruktträdgård i mitten på maj kan antyda vilken stor nytta våra bin gör. Körsbärsträdens (Prunus cerassus, Prunus avium) rosa blommor och äppelträdens (Malus domestica) vita blommor besöks flitigt av våra pollinerande vänner. Både nektar och pollen lockar. Skörden av frukt senare på sommaren blir tydligt större på grund av binas besök. Pollineringen av våra fruktträd är något som fruktodlarna måste säkerställa. Då tar de gärna kontakt med någon av traktens biodlare. Det blir ett fint samarbete. (Värdet på körsbärsträdens nektar och pollen är något sämre än för äppleträdens, Håndbok i birökt, Rolf Lunder).
Hallon (Rubus idaeus), Nektar: 4 Pollen: 3
Hallon växer nästan överallt i Sverige och är tveklöst en av de allra viktigaste biväxterna i vårt land. De blommar vid en tid då bisamhället står på topp. Bina har då både ett stort behov av nektar, och en förmåga att samla ett överskott. En stor del av honungsskörden kan normalt insamlas under hallondraget, som infaller under juni månad i södra Sverige, och något senare i landets norra delar. Av nektar från hallonbuskarna tillverkar bina en typisk ljus sommarhonung.
Blåklint (Centaurea cyanus), Nektar: 3 Pollen: 3
Blåklinten är en växt som hör hemma i odlingslandskapet. I det moderna lantbruket, där den ses som ett ogräs, är den dock mycket mera sällsynt än tidigare. Där den ändå förekommer är den både vacker, och till god nytta för bin och andra nektarsökande insekter. I södra Sverige börjar blåklinten blomma i juni, längre norrut något senare. Där blåklinten växer i någon mängd ingår den ofta i den blandhonung som skördas. Ren blåklintshonung är sällsynt.
Klöver, Nektar: 4 Pollen: 3
Vitklöver (Trifolium repens), Rödklöver (Trifolium pratense) och Alsikeklöver (Trifolium hybridum) är intimt förknippade med folkhushållet. Det är ju som foderväxter för kreaturen, med allt som det är förknippat med, som klöverarterna har förtjänat sin plats i våra hjärtan. På mönstergården fanns förstås också bisamhällen, som drog full nytta av klöverns blommor. Fortfarande tillhör klöver de allra viktigaste biväxterna, och för fröodlarna är binas insatser ovärderliga. Klöverns nektar ger en honung som är ljus, mild och smakrik.
Rallarros (Chamaenerion angustifolium), Nektar: 3 Pollen: 2
Rallarrosen växer gärna där det blir en öppning i skogen, på ett hygge eller där elden varit framme. Ofta förekommer rallarrosen, eller mjölkörten som den också kallas, i stora mängder och kan då ge ansenliga skördar av honung. Rallarrosen blommar under juli och augusti. Honungen blir mycket ljus och välsmakande. Pollenet som bina samlar från rallarrosen är blått till färgen.
Nektar från rallarros innehåller högre halt av fruktos än nektar från flertalet övriga nordiska växter och rallarros förblir därför flytande eller kristalliserar mkt. långsamt.
Källa: Alf Andersson, Blåklintens Bigårdar, Sveg.
Lind (Tilia cordata), Nektar: 3 Pollen: 1
Alla har vi väl någon gång stått och spanat uppåt lindens lövverk. Under juli månad när linden blommar, brummar det ibland rent otroligt av alla insekter som vill vara med och dela på de gåvor som linden skänker. Lindar blir ofta stora, och finns det många av dem i trakten kan de bidraga till en mycket god honungsskörd. Lindens nektar ger upphov till en honung som är blekgul till färgen, men utan utpräglad arom. Pollenet är svagt gulbrunt. Lindhonung förekommer ibland som så kallad sorthonung, det vill säga, den kan ibland skördas ren, utan inblandning av andra typer av honung.
Ljung (Calluna vulgaris), Nektar: 4 Pollen: 1
För många biodlare är augusti säsongens höjdpunkt, för då blommar nämligen ljungen. Ljungen växer över nästan hela Sverige, men trivs bäst i den högre luftfuktigheten i sydvästra delen av landet. Förr i tiden brändes stora arealer som ett led i boskapsskötseln, och ljunghedar uppstod. Dessa marker gav upphov till ett kraftfullt sensommardrag som många biodlare inrättade sig efter. Stora skördar av läcker ljunghonung kunde bärgas. Nu är ljunghedarna nästan borta, men ljunghonung går fortfarande att skörda. Ren ljunghonung förblir ofta klar utan att kristallisera, och är lite seg till konsistensen. För de som har vant sig vid den skarpa smaken duger nästan ingen annan honung, och den dunkelröda färgen lämnar ingen oberörd. På grund av sin sena blomning ger ljungen bina en välbehövlig kraftinjektion inför den stundande vintern.
Här finner du en lista över dragväxter med nektar, pollenvärden och ungefärliga blomningstider.
